03
Mar 10

Jag sprang NYC Marathon 2009

Nu har det gått några månader sedan jag sprang New York City Marathon och det är på tiden jag berättar vilken underbar upplevelse det var. Mitt tredje marathon, sämst tid men största minnet.

NYC Marathon har ungefär 42-44.000 deltagare och det fylls på fort. Om du bor utomlands finns det några olika sätt att komma med.
1. Kvala in (snabbare än 2.55 om du är man 18-39 och 3.10 om du är kvinna.).
2. Anmäl dig som “välgörenhetslöpare”. Förutsätter att du donerar pengar till välgörande ändamål och ordnar sponsorer.
3. Köper resa via ackrediterad resebyrå, till exempel Springtime. Uppstyrd resa, ganska dyrt men praktiskt.
4. Lotteri. Anmäl dig i lotteriet. Fjärde året på raken du är med är du garanterad plats. Kostar $11 att vara med och ytterligare $265 om du vinner och får en plats. Men gör inte som jag: glömde anmäla mig tredje året och fick börja om (sen vann jag året därpå). Anmälan i drygt en vecka till – skynda skynda!

Från Stockholm Marathon i slutet på maj sprang jag totalt 20 pass. Största delen av träningen blev cykelpendling (14 km enkel resa) till och från jobbet tre-fem dagar i veckan fram till början av oktober. Oerhört effektivt och tidseffektivt också.

Vi hyrde en lägenhet på 32:a gatan via Homeaway.com. Känns riskablare än att boka hotell eftersom sajten bara förmedlar kontakten – det ekonomiska och själva bokningen görs med privatpersonen bakom. Andras bedömning och känslan av mailkonversationen under bokningen fick avgöra. En annan bokning gav tydliga “ugglor-i-mossen-vibbar”.

NY-marathonhelgen är speciell för ett event med över 40.000 löpare märks även i en stor stad (alltså inte bara själva loppet utan att det är något på gång i stan). 2009 sammanföll det samtidigt med Halloween vilket i sig är en stor grej.

Eftersom starten är på Staten Island söder om Manhattan är det tidig uppstigning som gäller. Jag tog tunnelbanan från Grand Central Station vid femtiden på morgonen och redan på gatan mötte jag hemvändare som gick runt efter hårt halloween-festande med smink, hår och utklädningskläder på sniskan. Att tränga sig fram mellan 3-400 utklädda människor som väntar på första morgontågen bort från New York uppblandat med enstaka löpare är också en syn som jag aldrig kommer glömma (tyvärr blev det inga bilder).

Alla löpare seedas till rätt startplats. Tyvärr hade min anmälningstid för marathon registrerats som en tid för halvmarathon vilket placerade mig i sista startfältet (av tre + elit) i sista startgrupp. Alltså med ungefär 42.000 löpare framför mig och några hundra bakom. Bredvid mig stor folk med gåstavar och magväskor, inte riktigt vad jag kunde identifiera mig med.

Vanligaste frågan: Är det på Manhattan då eller? Ja, målet är på Manhattan men 42 km är långt, till och med för en stor stad som New York. Starten är nere på Staten Island och sen springer man genom Brooklyn, Queens, Bronx och sen är målgången i Central Park på Manhattan. Det är en ganska flack bana jämfört med Stockholm men några långa höga broar och en lång avslutning när man springer söderut på Manhattan som stiger i 4-5 km.

Här är hela banan filmad:

Breda gator, många filer första milen. Mycket folk överallt. Poliser, barn, vuxna, funktionärer – alla glada, vinkar, hejar och hi-fivar. De olika stadsdelarna har väldigt olika invånare och det märks tydligt när man passerar. Inte riktigt samma drag i Williamsburg som i Bronx eller Manhattan.

Att komma i nedförsbacken nedför en bro (Willis Avenue Bridge) och springa in i Bronx till ljudet av Empire State of Mind på ashög volym, se en gospelkör till höger och Manhattan till vänster efter att i sju spikraka km sprungit uppför First Avenue på Manhattan och känna att man fortfarande håller ihop var en underbar känsla, oförglömlig.

Väldigt många löpare springer för något ändamål. Till exempel “for the memory of my father Joe”, “for the fight against cancer”, “for my siblings leukemia” osv. Det gör på något sätt loppet till en viktig symbol. Personer anstränger sig, pressar sig och kämpar men gör det för att uppmärksamma, stödja eller med någon i åtanke.

Utsikten! Du ser mer av omgivningen när du är mitt i gatan än på en trottoar. Byggnader, människor, skyltar och människor. Det är en otroligt intensiv omgivning att smälta. Även om tunnelseendet blir tydligare och tydligare utmed loppet så är det väldigt mycket att ta in så en stor del av utmattningen efteråt kommer från det huvudet matats med.

Det är en lång uppförsbacke med ganska svag lutning utmed Central Park när man kommer norrifrån men det är rejält mycket folk och lite upploppskänsla eftersom man vet att man är nära målet. Men det är en stoooor park! När man väl svänger in i parken är det fortfarande några km kvar och skogen är så tät att man emellanåt inte ser en skymt av höghusen runt omkring. Orkar man så är det en underbar sträcka. Fortfarande mycket publik som hejar och har man mer kraft kvar än sin omgivning kan man kapa många sköna placeringar, det är många som är trötta.

Dagen före loppet gick vi igenom målområdet så jag visste hur det såg ut och kände igen mig när vi kom närmre. Och det var en otroligt skön känsla att känna igen sig och veta att nu är det nära. Stegen blir lätta, krafter finns det gott om och det går att njuta. Nästan euforiska känslor när man kommer ur sista rakan och ser målet framför sig. Det är uppförsbacke sista hundra metrarna också men med en läktare på varje sida, musik och speaker så är det bara damma på så mycket man orkar och det som snurrade i huvudet var “jag klarade det!”.

Gick i mål på 3.40 på plats 7837 (av alla löpare), 6618 (av män) och 1277 (i åldersklassen). 43.660 gick i mål av 44.177 startande. Enligt New York Times hamnade jag på plats 7779.

Resultatlista i NYTimes

Vill du göra som jag så anmäl dig till lotteriet. För årets lopp är sista anmälan 15 mars. Lycka till!


27
Jan 10

Personligt och anpassat

2010 mer än någonsin gillar vi våra saker som är personliga, digitala och mobila. Varför skulle vi annars visa upp våra anpassade förstasidor i iPhonen för varandra.

Häromdagen hämtade jag mina nya jeans från SOMconcept. Personliga, såklart.

Att köpa jeans hos SOM är lite annorlunda: du väljer en grundmodell, du provar och sen börjar de mäta och ni pratar er fram till hur byxorna ska vara. Längre? Smalare vid vristen? Bredare höfter eller lite extra utrymme i midjan?

Alla mått och ändringar antecknas och sen har du en personlig måttprofil. Då börjar de roliga och svåra: Välj! Välj tyg, välj trådar, välj träns, välj byxknapp, välj nitar, välj färg på tygfickorna (mellan 28 olika?!).

Sen beställer du och väntar en vecka eller två på att jeansen sys ihop (i Borås) och levereras. Mycket roligare och personligare än att handla standard-jeans. Och lärorikt: du kommer bli förvånad över hur mycket trådfärgen påverkar utseendet.

SOM finns som e-shop också: har du en måttprofil så kan du beställa över nätet.

Prova det nästa gång du köper jeans.


14
Jan 10

Kub

Ok, före 2010 är slut ska jag lösa den här.

Rubik

Hur svårt kan det vara?


13
Jan 10

Apropå Haiti

För 10-11 år sedan var jag i Haiti. Det är än idag det sämst ställda ställe jag varit på. Hungriga människor, magra djur, varmt, smutsigt, enkla bostäder. Som besökare fick jag en obehaglig känsla av att vara där och samtidigt värderade jag min egen tillvaro ännu högre. Vardagliga saker som att äta sig mätt, vara frisk, sociala nätverk och ett hem.

När jag ser bilder från skalvet i Haiti är det tydligt att de drabbats mycket hårt. Jag hoppas resten av världen hjälper till.

Mitt bidrag går på autogito varje månad till Läkare utan Gränser. Jag tror att ett stadig rutin betyder mer än ett enstaka öronmärkt bidrag. Och jag vet att hjälporganisationerna föredrar att själva bestämma vad bidragen ska användas till och jag tror också de är bäst lämpade att besluta om det.

Det är inte bara de katastrofer som syns i medier som behöver stöd. Rent vatten, sjukvård och mat borde alla ha tillgång till, speciellt barn. Alla som någon gång bytt en blöja vet hur nödvändigt det är med rent vatten. Alla har rätt till det.

Alla kan göra något!

Uppdatering: nyss kom det här mailet från Läkare utan Gränser:

Hej,
Som du säkert har hört på nyheterna har Haiti drabbats av en kraftig jordbävning. Vi vill därför skicka dig en kort uppdatering om läget och våra insatser på plats.

Den kraftiga jordbävning som drabbade Haitis huvudstad Port-au-Prince natten till onsdag uppmätte över 7.0 på Richterskalan. Läkare Utan Gränsers personal är på plats och vittnar om stor förstörelse på sjukhusbyggnader, många skadade patienter och sjukhuspersonal. Snabba insatser är avgörande för att rädda liv.

Jordbävningen förvärrar en redan mycket svår situation i ett av världens fattigaste länder. Läkare Utan Gränsers hälsostrukturer har också drabbats hårt i skalvet. Våra befintliga team deltar redan i räddningsarbetet på plats. Ytterligare förstärkning är på väg.

Stora delar av Haitis befolkning lever under mycket svåra omständigheter. Inte minst i slumområdena i huvudstaden Port-au-Prince, där fattigdom och gängvåld genomsyrar vardagen, saknas ofta tillgång till hälso- och sjukvård.

Insatser på plats
Läkare Utan Gränsers akutsjukhus Trinité som rymmer 60 sängar, och ett av få kostnadsfria kirurgiska akutsjukhus, har skadats allvarligt i jordbävningen. För tillfället är det svårt att bekräfta omfattningen, men rapporter om hundratals skadade strömmar in.

Vi driver även Maternité Solidarité som är ett akut barn- och mödravårdssjukhus med en kapacitet på 75 sängar. Gravida kvinnor, nyblivna mödrar och nyfödda barn har evakuerats från sjukhuset som skadats i det kraftiga skalvet.

Läkare Utan Gränser arbetar även i ett hälsocenter i slumområdet Martissant 25.

Information om situationen och våra insatser uppdateras kontinuerligt på vår webbplats.


08
Jan 10

All utveckling är inte av godo

My Little Pony är ett leksakskoncept som från början härstammar från hästar. Nu vet jag inte vad det är för djur. En korsning mellan anka, seriefigur och något fyrfota influerat av en LSD-kick?
My Little Pony
Den vänstra är 25 år gammal, den högra är nutida.

Evolutionen är häpnadsväckande. Att kalla det “ponny” är ett skämt.


07
Jan 10

Do the right thing

För mig blev 2009 ett år då jag dramatiskt minskade antalet prylar och saker runt omkring mig (till stor del på grund av flytt). Färre saker, men bättre. Ungefär det som Bruce Sterling föreslår. Det finns mycket kvar att göra men det var ännu mer när jag började.

Att använda min tid bättre är också en evig strävan, Bruce Sterling skriver klokt om det också:

Good experiments are well-designed experiments. Real experiments need a theory. They need something to prove or disprove. Experiments need to be slotted into some larger context of research, and their results need to be communicated to other practitioners. That’s what makes them true “experiments” instead of private fetishes.

If you’re buying weird tech gizmos, you need to know what you are trying to prove by that. You also need to tell other people useful things about it. If you are truly experimenting, then you are doing something praiseworthy. You may be wasting some space and time, but you’ll be saving space and time for others less adventurous. Good.

Jag tycker inte man ska begränsa sig till att läsa in “weird tech gizmos” i beskrivningen utan förutsätta att det täcker allt du lägger din tid på. Tänk efter hur du använder din tid och vad det tillför ditt liv eller din omgivning.


19
Oct 09

26 nya lån (blev 27 till slut)

13 lån – som när jag lagt på mina 13 – summerade till 26 (men eftersom jag “råkade” lägga till 14 så blev det 27). Det är resultatet av mitt “födelsedagsinitiativ“.

Stort tack till Peter Lindberg, Jonas Nockert, Hampus Jakobsson, Svante Adermark, Sara Ghisler, Katarina och Bouke van deer Gaast, Martin Andersson (och Anki) och Johan Möller som nappade och bidrog.

Ett annat viktigt resultat är att över hundra personer läste bloggposten. Om de inte hört talas om organisationen Kiva eller konceptet tidigare så är kanske ett frö sått nu. Det är betydligt lägre tröskel ifall man redan tidigare lånat ut och är bekant med tjänsten så vi som redan använt får hjälpa till att sprida vidare. Nu är min lånesida uppdaterad med de nya lånen.

Igen: stort tack för bidraget! Vi gör om det igen nästa år.

Hela listan:
——————————————————————————-
Yashar Karamov Karamov in Azerbaijan (Activity: Cattle)
You Loaned:$25.00 View loan profile at:
http://www.kiva.org/app.php?page=businesses&action=about&id=136185&_te=ty
——————————————————————————-
Mrs. Dy Soer Village Bank Group in Cambodia (Activity: Farm Supplies)
You Loaned:$50.00 View loan profile at:
http://www.kiva.org/app.php?page=businesses&action=about&id=141392&_te=ty
——————————————————————————-
Elizabet Tananta De Rucoba in Peru (Activity: Housing Rental) You
Loaned:$25.00 View loan profile at:
http://www.kiva.org/app.php?page=businesses&action=about&id=143986&_te=ty
——————————————————————————-
Maria Martha Roque Ascencio in Nicaragua (Activity: Housing)
You Loaned:$25.00 View loan profile at:
http://www.kiva.org/app.php?page=businesses&action=about&id=145518&_te=ty
——————————————————————————-
Beatrice Namuswe’s Group in Uganda (Activity: Fruits & Vegetables)
You Loaned:$25.00 View loan profile at:
http://www.kiva.org/app.php?page=businesses&action=about&id=145453&_te=ty
——————————————————————————-
Clarita Agulto in Philippines (Activity: Food Market)
You Loaned:$25.00 View loan profile at:
http://www.kiva.org/app.php?page=businesses&action=about&id=145454&_te=ty
——————————————————————————-
Joel Group in Ghana (Activity: Grocery Store)
You Loaned:$25.00 View loan profile at:
http://www.kiva.org/app.php?page=businesses&action=about&id=139830&_te=ty
——————————————————————————-
Rebecca Fregene in Nigeria (Activity: Restaurant)
You Loaned:$25.00 View loan profile at:
http://www.kiva.org/app.php?page=businesses&action=about&id=144144&_te=ty
——————————————————————————-
Charles in Ghana (Activity: Grocery Store)
You Loaned:$25.00 View loan profile at:
http://www.kiva.org/app.php?page=businesses&action=about&id=142961&_te=ty
——————————————————————————-
Ergash Mamarajabov in Tajikistan (Activity: Fruits & Vegetables)
You Loaned:$25.00 View loan profile at:
http://www.kiva.org/app.php?page=businesses&action=about&id=139810&_te=ty
——————————————————————————-
Amavi Loglo in Togo (Activity: Food Production/Sales)
You Loaned:$25.00 View loan profile at:
http://www.kiva.org/app.php?page=businesses&action=about&id=137533&_te=ty
——————————————————————————-
Mr. Seu Lorng Village Bank Loan Group in Cambodia (Activity: Pigs)
You Loaned:$25.00 View loan profile at:
http://www.kiva.org/app.php?page=businesses&action=about&id=136997&_te=ty
——————————————————————————-
Kasmiro Mary in Sudan (Activity: General Store)
You Loaned:$25.00 View loan profile at:
http://www.kiva.org/app.php?page=businesses&action=about&id=145455&_te=ty
——————————————————————————-
United Friends Progressive Organization Group in Liberia (Activity: Shoe Sales)
You Loaned:$25.00 View loan profile at:
http://www.kiva.org/app.php?page=businesses&action=about&id=143450&_te=ty
——————————————————————————-


18
Oct 09

Födelsedag: vi gör en insats tillsammans

Får man önska sig en födelsedagspresent? I så fall önskar jag mig er hjälp att hjälpa andra:

Kiva är en fyra år gammal sajt som förmedlar mikrolån mellan personer. Det fungerar enligt samma princip som Grameem Bank (som vann Nobels Fredspris 2006). Ett mikrolån är ett litet lån som hjälper de som knappt har något att få en möjlighet att skapa något för sig själva och sin familj. Det kan vara hjälp att bygga upp en affär, ett bageri, en extra get, lite tyger att sy kläder av, utsäde, en cykel, några verktyg. Kiva samarbetar med lokala organisationer i utsatta områden och vem som helst kan gå in och låna ut pengar till någon som behöver låna. Totalt har nästan 100 miljoner dollar förmedlats och återbetalningsgraden är 98.4% (se mer statistik här).

Att hjälpa till med ett mikrolån är troligtvis enklaste sättet att hjälpa och göra skillnad. Du skänker inte bort pengar – du lånar ut – och du väljer själv till vem och hur mycket. Oftast är det fler personer som bidrar till totala lånebeloppet och lånet betalas tillbaka löpande, oftast under 12 eller 24 månader.

Jag har varit medlem sen 4 januari i år och har just nu fem lån. Oumou i Senegal, Kele Amla Grace Group i Uganda, Elizabeth i Ghana, Ametogbe i Togo och Zakhid i Azerbaijan.

Idag fyller jag år och i födelsedagspresent önskar jag mig att ni gör ett Kiva lån. Gå in och sök upp någon du vill låna ut pengar till, registrera dig och ge ett lån (man betalar med kort via Paypal). För varje lån ni gör idag kommer jag själv låna ut ett. Tillsammans kommer vi göra en betydande insats.

Det önskar jag mig!


31
Aug 09

Per Åström intervjuar Per Åström om Per Åström

Jag heter Per Åström. Det gör Per Åström också. Vi är båda födda 1974. Jag använder ofta “perkovich” som användarnam och Per använder ofta “Pelletsmaskinen“. När jag upptäckte mitt namn i deltagarlistan till SSWC var jag tvungen att fundera ett tag över när jag egentligen anmälde mig (det hade jag nämligen inte gjort). Dessutom började jag se tweets med mitt eget namn som jag inte skrivit själv. Nu har jag tagit reda på lite mer om Per Åström:

Per Åström: Varför “Pelletsmaskinen”?
Per Åström: Det finns ingen jättesymbolik i Pelletsmaskinen, bara Per -> Pelle -> Pellets – osv. Ett gammalt chatforumsnick som hängt kvar mest. Från början var jag anonym på bloggen.

Per Åström: Varifrån kommer du?
Per Åström: Jag är från Skellefteå/Umeå ursprungligen men har bott i sthlm i typ tio år.

Per Åström: Vad gör du till vardags?
Per Åström: Jag är journalist men jag har jobbat senaste året som magasinsformgivare.

Per Åström: Du använder Twitter alot – vilka fler tjänster är du aktiv på?
Per Åström: Jag har registrerat pelletsmaskinen på typ allt som finns men använder inte jättemycket tjänster. Ganska mycket för manuellt jobb, faktiskt. Förutom twitter är det blogg, fejan och en del privata chattforum, inte mycket annat på nätet.

Per Åström: Vad tyckte du om SSWC?
Per Åström: SSWC var grymt! För kort tid för att hinna lära känna alla så klart och lite svårt att både hinna med party till 6 på morgonen och höra alla spännande sessioner.

Per Åström: Jag har fått flera vänförfrågningar på Facebook som inte riktigt var till den här Per Åström (kanske till dig?). Händer samma sak dig?
Per Åström: Det var flera som sa besynnerliga saker till mig på SSWC.
Per Åström: Haha…

Tack Per, nu vet jag lite mer. Vi ses säkert någon gång!