Fauna och flora har aldrig varit min starka sida:
Pappa: Titta vilken fin blomma.
Barn (3 år): Ja, en krokus.
Fauna och flora har aldrig varit min starka sida:
Pappa: Titta vilken fin blomma.
Barn (3 år): Ja, en krokus.
Den här lille rackaren fick vi på McDonalds i Värnamo på väg söderut.
Ungefär 600.000 stycken (bara i Sverige) räknar McDonalds med att dela ut under ett kvartal. Den symboliserar mycket av det jag föraktar hos leksaker: dålig kvalitet, miljöfarlig, ful, plastig, batteridriven.
Leksaken är en biprodukt (reklam) som hänger med barnmåltiden “Happy Meal”. Den består av 5-6 plastdelar, en lampa och ett batteri. Allting ihopfogat med tre metallskruvar. Ytterligare någon plastmojäng hängde med men den försvann redan innan vi lämnat restaurangen.
DN.se har uppmärksammat McDonalds leksaker och miljögifterna de innehåller.
Men eftersom McDonald’s säljkampanjer är internationella kommer betydligt större mängder bly och kvicksilver att sättas i omlopp världen över. Ofta i länder med betydligt sämre sophantering än i Sverige, där sopförbränningsanläggningarna lyckligtvis har processer som fångar upp merparten av tungmetallerna.
Finska Iittala har en bra slogan som fler företag borde använda, “Against throwawayism”. Det handlar inte om snobberi, det handlar om omtanke och klokt användande av resurser. Om att inte göra skitfula batteridrivna leksaker i massupplaga som ingen köper utan måste skänkas bort. Om att göra produkter som man kan leva med och som lämnar ett litet avtryck i miljön.
Så, nu bojkottar vi leksakerna och plockar bort dom ifall vi får dom.
Nu hakar ALLA på miljötrenden, oavsett nisch och produkt.
Istället för snigelpost.
Och på nya Medmera-kortet står det:
Kortet är gjort av PET-plast, som vid förbränning bildar koldioxid och vatten.
Äntligen!
Ur Svenska Dagbladet fredagen 28 december (papperstidningen, inte på nätet):
Nokia vet att kunderna lämnar laddaren i eluttaget och att deras laddare då förbrukar en hel del energi (aggregerat). De säljer dagligen över en miljon telefoner.
Reflektion:
1. Vilket ypperligt område till produktförbättring. Win-win för både leverantör, produkt, kunder och miljön.
2. Många bäckar små……
Fotnot; ursprungliga citatet från Spindelmannen:
With great power there must also come — great responsibility
Ofta citerat:
With great power comes great responsibility
För några veckor sedan bytte jag blöja på N (nio månader gammal) på en toalett på stan. Jag behövde blaska av rumpan med vatten men hur mycket jag än spolade så blev vattnet i kranen aldrig varmt. Tvärt om, det blev bara kallare och kallare desto mer jag spolade. Hon började skrika när jag tvättade med det kalla vattnet, och jag blev irriterad på att det inte fanns varmvatten.
Så fort vi var klara blev hon glad igen, med ny ren blöja och iklädd torra kläder.
Visst, det var lite jobbigt att tvätta med kallvatten.
Men.. Man har det bra när man upplever det som ett problem att det bara finns kallvatten i kranen men inte varmvatten. Större delen av jordens befolkning hade nog upplevt situationen tvärt om: WOW, det finns rent kallvatten i kranen.
Vi lever i den bättre av världar. Ett sätt att hjälpa de som har det värre är att dela med sig. Sedan några år tillbaka försöker jag regelbundet skänka minst en procent av mina nettoinkomster till välgörande ändamål (1% är 100 kr om man får ut 10.000 kr, 200 kr av 20.000 kr osv). Ingen stor summa, men det är skönt att veta att pengarna kan göra stor nytta på rätt plats. I förlängningen blir det en del pengar och kontinuerlig överföring (till exempel med autogiro) gör situationen stabilare för biståndsorganisationer som kan planera bättre.
Så, istället för att ge bort lite pengar runt jul för att det känns bra, eller skänka när humanitära katastrofer inträffar, börja bidra regelbundet. Det kommer kännas bättre och det kommer göra större nytta.
Om ni är några fler som hakar på blir det bättre hjälp till ännu fler!
Två timmar efter att årets gran var klädd så tvärdog julgransbelysningen. Jag bytte fyra(!) lampor som gått sönder men slingan fungerade fortfarande inte. Dags att uppgradera alltså.
Gamla julgransbelysningen: 18 stycken glödlampor á 3 W, totalt 54 Watts effekt.
Nya julgransbelysningen: 40 stycken LED-lampor á 0.06 W vilket ger totalt 2.4 W. Just det, mer än dubbelt så många lampor med 95% mindre engergiförbrukning. Eller omvänt räknat: belysningen kan vara tänd 20 ggr så lång tid med samma energiförbrukning.
LED-lampor har dessutom betydligt längre livslängd än vanliga glödlampor.
Jag tror Thomas Edison hade gillat det.
Tyvärr är ljuset lite för kallt (vitt) för den klassiska julkänslan.
För en månad sen skrev jag att Eniro kommer få veta att omvärlden inte uppskattar telefonkataloger.
Att döma av antalet blogginlägg på knuff.se som nämner Eniro börjar det tydligen hända saker:
Med såna här uttalanden är det inte förvånande:
– Vi gör Sifo-undersökningar varje år som visar att många fortfarande vill ha katalogerna. Därför känns det motiverat att distribuera den till alla hushåll och företag, säger Katarina Lind, produktchef för Gula sidorna.
Värre blir det, gissar jag.
Nu är det så kallt och skitigt så jag ställt undan cykeln för säsongen och köpt SL-kort.
Med den här SL-widgeten har jag bättre koll på när bussen går.
Och sen en likadan för resor åt andra hållet.
2007 har i stor utsträckning handlat om vår miljö och vad som håller på – och kommer – att hända. Det markeras också 10 december när FN’s klimatpanel IPCC och Arnold (Al) Gore Jr får ta emot Nobels Fredspris i Oslo Rådhus med motiveringen:
“for their efforts to build up and disseminate greater knowledge about man-made climate change, and to lay the foundations for the measures that are needed to counteract such change”
Ungefär två månader senare drar Eniro igång sitt årliga mastodontprojekt: dela ut 5.9 miljoner telefonkataloger. Och inte heller 2008 går det att tacka nej (om man inte bor i villa eller radhus). Så här såg det ut i år utanför vår port. Några tog, resten gick direkt i pappersinsamlingen (80 procent av alla kataloger återvinns och samlas in som returpapper enligt Eniro själva, låter skrämmande lågt. Det innebär att c:a 1.2 miljoner kataloger inte återvinns?).
5.9 miljoner kataloger – det är mycket papper, kemi och transporter. Det är väldigt mycket om man dessutom inte använder eller vill ha produkten.
Eniro själva (internationellt 6.4 miljarder kr omsättning/2.2 miljarder kr i vinst, omsättning i Sverige 2.7 miljarder kr) skriver att:
Telefonanvändarna kräver helt enkelt den kataloginformation vi tillhandahåller.
Jag är tveksam.
Jag tror det kommer bli svettigt för Eniro när katalogerna börjar levereras ut. Det kommer bli uppror. Klart och rättvist.
Har protesterna redan börjat? Var är namnlistorna? Var är Facebook-gruppen? Var är kvällstidningslöpen? Var är stoppatelefonkatalogen.nu?